satanindistortion

Jag är inte rädd för mörkret

Kategori: Allmänt

Sitter på bussen och lyssnar på Kents nya.

Konstaterar direkt att tio låtar är så JÄVLA perfekt längd på en skiva. Precis lagom mycket för att orka ta till sig allt på ett bräde.

Nio funkar väl och elva är okej, men tretton-fjorton är waaaay to much!

(och här kommer jag att tänka på den underbara scenen i Monty Python and the Holy Grail när de läser upp instruktionerna till the holy handgranade).

Anyway, musiken då? Låter bra som fan tycker jag, och den lär växa ju mer man lyssnar.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: