satanindistortion

 

I går var det premiär för Netflix nya egenproducerade serie Hemlock Grove.

 

Precis som med House of Cards innebar det att streamingtjänsten släppte ut alla 13 avsnitt av första säsongen på en gång.

 

Den här gången handlar det inte om gräddan av amerikansk politik, utan om skräck ute på den amerikanska landsbygden, signerat regiössören Eli Roth (bekant från Tarantinos Inglorious Basterds) och med Bill Skarsgård i en av huvudrollerna.

 

Jag kollade på första avsnittet i går och blev inte imponerad för fem öre.

 

Filip och Fredrik pratade om tydlighet i sin podcast häromveckan, när de var på tv-mässan i Cannes. Där ska man kunna sälja in en serie med en bild, och möjligtvis en tagline. Tydlighet är ledordet. Det är inget som Hemlock Grove har tagit fasta på. Efter första avsnittet fattar jag ingenting.

 

Jag har läst på förhand att det ska handla om varulvar (gäsp), och det antyds visserligen i premiäravsnittet. Det verkar finnas mer övernaturliga saker också, men vet seriens "vanliga" karaktärer om det? Vad olika personer har för relationer är oklart. Det blir konstiga hopp i tiden också. Först mördas en tjej sen hoppar vi tillbaka till "tidigare den sommaren, men plötsligt är vi tillbaka vid mordplatsen utan att riktigt veta när vi hoppade framåt i tiden igen.

 

Manuset känns krystat och fullt av klichéer, och dessutom ligger det nåt luddigt filter över bilden som jag antar ska skapa en känsla av mystik, men som bara ser billigt ut.

 

Överlag känns det som en tonårsserie, som Vampire Diaries eller Smalville (ja, Hemlock Grove skulle passa utmärkt på TV6). Det kanske är det som är problemet, jag tillhör inte målgruppen.

 

Jag skippar den här kalkonen och fortsätter med säsong två av Breaking Bad i stället.